Se över smittskyddet

– Mul- och klövsjuka är en oerhört smittsam sjukdom som jag verkligen hoppas vi slipper. Läget i Tyskland är för tillfället under kontroll så risken är inte överhängande, men risken finns att det kan hända att det börjar någon annanstans, säger Helena Torkelsson.

När det gäller blåtunga beror riskerna mycket på var i landet du bor.

– Sannolikt kommer utbredningen vara större och sjukdomsfallen fler än på sensommaren och hösten förra året. Det viktiga nu är att bestämma vilka djur man ska vaccinera, som till exempel högmjölkande eller dräktiga kor och avelstjurar. Ska man flytta djur norrut, till områden där smittan ännu inte finns, är det viktigt att vaccinera djuren i god tid före flytten. Rådgör med din veterinär och följ utvecklingen.

Blåtunga (vxa.se)

Blåtunga, smittläge med karta (sva.se)

Risken för smittspridning ökar

I Sverige har vi inte haft mul- och klövsjuka sedan 60-talet och det förra utbrottet av blåtunga pågick mellan 2008 och 2010.

– Men hela tiden finns det andra smittor – som salmonella, RS- och coronavirus och mycoplasma – som vi behöver skydda djuren från. Även de kan föra med sig både stort lidande och mycket kännbara ekonomiska förluster, säger Helena Torkelsson.

Risken för smittspridning har, av flera skäl, ökat på senare år, menar hon.

– Inom EU har vi öppna gränsser, stor rörlighet och väldigt få kontroller. Stigande temperaturer gör också att smittspridningen går snabbare och pågår längre. Vi får dessutom allt större besättningar. Och där det finns många djur tenderar smittor att sprida sig exponentiellt – det vill säga extremt snabbt.

Samtidigt blir lantbrukarna bättre på att förebygga problemen och hantera riskerna.

– Längst fram ligger de som har fågel- och svinbesättningar. Bland nötbönderna är det generellt sett något sämre ställt med smittskyddet, säger hon.

Nyckeln är att förebygga

– Effektivt smittskyddsarbete handlar om att förebygga. Och för att kunna göra det behövs kunskap. Vi erbjuder ett program, Smittsäkrad besättning, som bland annat består av ett par timmars utbildning och ett veterinärbesök på gården. Går du två av programmets tre steg har du förutsättningar att skapa ett riktigt bra smittskydd på din gård. Skulle du trots allt få in salmonella i kobesättningen får du högre ersättning av staten om du är ansluten till programmet, säger hon.

Den vanligaste smittkällan i djurbesättningar är nyinköpta djur.

– Eftersom det är en så stor riskfaktor är jag förvånad över att inte fler har striktare mottagningsrutiner. Smittsamma sjukdomar är ett hot både mot djurhälsan, lönsamheten och i förlängningen även livsmedelsförsörjningen. Med ganska enkla medel och lite professionell guidning kan man komma långt, säger hon.  

Helenas tips för ett bättre smittskydd

• Skaffa strikta mottagningsrutiner för nya djur, och följ dem
• Använd framtagna hälsodeklarationer, så att du fångar upp de relevanta frågeställningarna när du köper djur. Växas hälsodeklaration (vxa.se).
• Ställ frågor så du får en känsla för hur insatt djurägaren du köper av är.
• Kräv provtagning om det behövs. Rådgör med din veterinär
• Använd hjälpmedel som Gröna Listan. Den innehåller alla besättningar som har fått godkänd provtagning inom Frisk ko. Gröna listan (vxa.se)
• Sätt de nyanlända djuren i karantän i minst tre veckor

• Håll koll på besökare och förse dem med gårdens kläder, skor och annan utrustning.
• Tänk på att personer som har varit i kontakt med besättningar i andra länder kan föra med sig nya smittor. Om de har varit i ett smittat område ska de inte komma i kontakt med dina djur på minst fem dygn.
• Isolera sjuka djur och ta reda på vad de har drabbats av med hjälp av veterinär eller genom obduktion.
• Håll noga uppsikt över dina djur, så att du upptäcker sjuka individer snabbt.
• Var noga med hygien och djuromsorg.
• Följ det nationella smittläget frekvent.
• Diskutera vaccinationsstrategier med din veterinär.
• Om du inte har etablerad kontakt som du kan diskutera smittskyddsfrågor med – se till att skaffa en, till exempel via oss på Växa.  
• Utbilda dig, läs och lär.